tisdagen den 30:e mars 2010

Det nya svarta


Mitt favoritgodis är bokstavligt det nya svarta just nu. Lakrits har nämligen börjat putta ner choklad från smaktronen. Det startas lakritsavsmakningar, salmiaksällskap och trendanalyser, nu senast i en artikel av Anna-Britta Ståhl i Damernas värld. Hon skriver om lakritsrotens förmodade hälsoeffekter: som lindring vid halsont, astma och magkatarr men också att för mycket av det goda kan vara skadligt för vissa. Glycyrrhizinsyra, ett aromämne i lakrits, kan för känsliga individer rubba kroppens saltbalans och höja blodtrycket.

I artikeln lyfts denna risk upp som en fördel, trendanalytikern Henrik Mattsson menar att risken för hälsoproblem manar till försiktighet. Det går inte att vräka i sig lakrits på samma sätt som med annat godis utan det bör njutas i små mängder. En förfinad form av njutning. Och det är denna avhållsamhet som gör lakrits så hett. Helt enligt min filosofi, det är bara att fortsätta att njuta måttligt av det svarta guldet.

måndagen den 29:e mars 2010

Omtyckt tonfisksallad

På begäran kommer här min pojkvän Davids tonfisksallad. Väldigt goda smaker och kalorifattig. Dessutom enkel och snabb att laga, kan med fördel fixas kvällen innan den ska serveras.

Davids tonfisksallad

4 port

1 paket pasta (tex Penne)
2 burkar tonfisk
1 burk kapris (obs, vanlig kapris, inte cocktail)
1 burk soltorkade tomater
1 kruka persilja
1 citron
salt och peppar

Koka pastan, spara ca 1 dl av pastavattnet. Riv citronskalet och pressa en halva, blanda med hackade soltorkade tomater, hackad persilja, kapris, tonfisk och tillsist pasta. Smaksätt med salt och peppar.

Tricket är att ha med lite av pastavattnet, gör det hela lite saftigare och stärkelsen från pastan håller ihop salladen.

torsdagen den 25:e mars 2010

Graviditet kan väcka slumrande ätstörning

Idag skriver DN om ett viktigt ämne som jag funderat över ett tag, nämligen ätstörningar hos gravida och nyblivna mammor. Jag tror att det är ett problem som är mycket vanligare än vad man kan tro och att det finns ett stort mörkertal.

Själv lade jag märke till det här när jag under min egen graviditet blev intervjuad till en artikel i Aftonbladet, om cravings (dvs sug efter viss sorts mat) hos gravida kändisar. Vad kunde egentligen ligga bakom Nicole Richies enorma sug efter feta hamburgare, Wictoria Beckams sötbegär och Milla Jovovichs craving efter benmärg (märkligt men sant?). Kanske var de påstådda kändisarnas cravings bara skvaller. Men faktum är att det är vanligt att många skådespelare och modeller går från en size zero till 35 kilos viktökning under graviditeten (tex Milla Jovovich) Det kan man ju fundera lite över. Vad är det som får dessa annars så strängt tuktade kroppar att svänga över till enorm viktökning under graviditeten? Tiilåter de sig att äta mer eftersom det ändå är svårt att kontrollera kroppen just då? Om du frågar mig rör det sig inte om cravings överhuvudtaget utan om solklara fall av ätstörningar.

Och tillbaka till mer "vanliga" tjejer och blivande mammor, jag tycker att det är viktigt att uppmärksamma alla de tjejer som kommer till MVC med "ätstörning light"-problem. De som före graviditeten har tränat extremt hårt och varit petiga med vad de äter (eller inte äter). De som inte är anorektiska (för lider du av svår anorexi kan du inte ens bli gravid) och inte bulimiska utan de mitt emelllan, de så kallade ortorektikerna med UNS (ätstörning utan närmare specifikation). Här har vi nämligen inkörsporten till svårare typer av ätstörningar (läs mer om ortorexi och UNS i den här artikeln som jag skrev för Netdoktor). Och här går det att dra i nödbromsen i tid. Graviditeten kan då ses som en perfekt period att lägga om, påverka och förbättra sina matvanor inför resten av livet. Men vem ser och hjälper de här tjejerna?

måndagen den 15:e mars 2010

Gästbloggar


Den här veckan bloggar jag för 2,6 miljonerkluben- för kvinnors hälsa (lillasyster till 1,6 miljonerklubben som startades av Alexandra Charles). Du hittar mina inlägg här

Bild:2,6 miljonerklubben

onsdagen den 10:e mars 2010

Stress kan göra dig fet

I SvD idag kan vi läsa om Martin Ingvar, hjärnforskare och professor och vetenskapsjournalisten Gunilla Eldhs bok "Hjärnkoll på vikten". De beskriver hur stresshormoner och hjärnans belöningssystem påverkar bukfetma. Jag tycker det är intressant att läsa Martin Ingvars inlägg om det metabola syndromet och hur stresshormoner påverkar inlagring av fett i buken. Men det är å andra sidan inget nytt, det kom till exempel Maria Lennernäs, docent och nutritionskritiker, fram till för några år sedan. Läs min intervju med henne här

Jag tycker också att Martin Ingvar verkar ha koll på hjärnans belöningssystem, dvs att vi väljer fet och söt mat före kalorisnål och fiberrik eftersom det ger en snabb kick och eftersom detta finns nedärvt i våra gener. Även detta har Maria Lennernäs forskat om sedan tidigare.

Men sedan tycker jag att det verkar spåra ur i resonemanget kring socker och fett, plötsligt verkar Martin Ingvar och Gunilla Eldh bannlysa socker, vitt mjöl och stärkelse och heja på fett i samma anda som "Fettdoktorn" Annika Dahlkvist och Ola Lauritzon. Suck...

Nu har jag inte läst boken men kan ändå ana att det inte har fästs så stor vikt vid tankarna om att en kalori alltid är en kalori oavsett var den kommer ifrån och att det är mängden som räknas .

fredagen den 5:e mars 2010

Lanthandeln på nätet

Intresset för regional mat är enormt just nu. Men fortfarande är efterfrågan större än tillgången. I de vanliga livsmedelsbutikerna är det svårt att hitta just den där goda hjortronsylten från Lappland eller det där småländska isterbandet.

Därför har Martina Peterson, tidigare chefredaktör på Tasteline, startat Lanthandeln.se som just nu är under uppbyggnad. Sajten är tänkt att fungera som knytpunkt mellan producent och konsument. Så att regionala producenter direkt når intresserade kunder. Lanthandeln.se är även tänkt att fungera som internetbutik.

Mer finns att läsa i stor intervju med Martina Peterson i SvD idag (pappersvarianten). Där får man till exempel reda på att hon har lämnat storstaden, bosatt sig på en släktgård i Småland och kommer driva Lanthandeln.se därifrån. Som Martina säger till SvDs reporter:

- Jag vill att man ska kunna beställa en senap från mormors hemtrakter och berätta om maten man serverar sina gäster. Att det finns ett ursprung, en historia och vilken koppling man själv har till regionen.

Frukt och gröntsången

Jag skrev ju i en parantes i förra inlägget att nötter är en torrfrukt. Och kom därför in på en liten tripp nerför memory lane.

Jag jobbade på Frukt & Gröntfrämjandet år 2002 som dietist och informatör. Det var mitt första jobb och jag hade bara varit där ett par dagar när två killar från P3 ringde och intervjuade mig om frukt, grönsaker och nötter. Vad är vad egentligen? Och vad är egentligen nötter, är det en frukt? frågade de.

- Nej, eh... nötter är bara nötter, svarade jag.

Det skulle jag ju inte ha gjort. För nötter är ju faktiskt en torrfrukt konstaterade min chef efteråt. Jaja, resonerade jag, det var nog ingen som tänkte på det, det klipps nog bort. Några timmar senare sändes programmet med Anders och Måns. Med den här sången som fint avslut:

Frukt och gröntsången

torsdagen den 4:e mars 2010

Inte så farlig som man har trott...


Ny forskning visar att allergi mot jordnötter många gånger inte är så livsfarlig som man tidigare har trott. Svd skrev för några dagar sedan att bättre testteknik har utvecklat en metod som bättre påvisar eventuell överkänslighet. Då upptäcktes bland annat att björkpollen ofta låg bakom de man tidigare var reaktion mot jordnöt. Nötallergiker kan därför nu diskutera med sin läkare eller dietist om hur de kan testa sig fram och börja smaka "förbjuden frukt" igen (för nötter tillhör faktiskt frukstsläktet "torrfrukt").

Bild: Astma och Allergiförbundet

tisdagen den 2:e mars 2010

injicerade vitaminer

Senaste hälsotrenden i Japan just nu är IVA-kaféer där besökarna kan få en dos vitaminer injicerade direkt i blodet. En liten quick fix på lunchen sådär.

Att injicera vitaminer skulle kunna underlätta absorptionen. Tarmens uppsugningsförmåga och transport via blodet in i kroppens celler av syntetiska vitaminer, alltså de du köper i pillervariant på burk, är nämligen ofta inte så effektiv. Du får helt enkelt inte i dig den mängd du borde. Vitaminer genom vanlig mat är lätt för kroppen att ta till sig men då gäller det att vi äter tillräcklig mängd av den mat som innehåller höga doser av de vitaminer vi vill åt.

Och frågan är hur hälsosam hanteringen kring själva injiceringen sköts på de där japanska IVA-kaféerna. Är det sjuksköterskor som utför detta? Det kan man ju alltid hoppas på. En enklare lösning vore ju att servera massor av frukt, grönsaker och fullkornsbröd...