torsdagen den 30:e december 2010

måndagen den 20:e december 2010

Julpaus


Nu tar den här bloggen en liten julpaus. Från januari kommer jag blogga om ett stort kom i form-projekt. Häng med och ta del av tips om träning, mat, sömn och stress här då.

God jul!

lördagen den 18:e december 2010

Mammas mat

Nu när vi ska fira jul i Småland kommer jag få äta min favoritmat, mammas mat. Då ska jag även passa på att ta reda på:

1. Hur man gör en god söndagsstek med sås
2. Bakar ett gott bröd
3. Receptet på mormors skorpor

Och så ska jag passa på att ta del av min pappas kunskap om vin.

Det gäller att tillvarata den kunskap och erfarenhet som har hängt med ett tag och förädlats genom åren. Den är svår att googla sig till eller slå upp i kokböcker.

Här är en annan tjej som vet vikten av detta,

Kinnas blogg- Mormors mat

fredagen den 17:e december 2010

Fred på tallriken


Hur maten läggs upp på tallriken har betydelse om du vill tänka på att äta bra (eller bättre). Då gäller det alltså att se till vilka proportioner de olika delarna av fett, kolhydrater och protein får.

För att lägga upp lagom mängd av matens olika energigivare kan du använda verktyget ”tallriksmodellen”. Du tänker dig helt enkelt att maten på tallriken delas in som ett upp och nedvänt Y eller ett peace-märke.På den minsta delen lägger du proteinrik mat som kött, kyckling, fisk, ägg eller vegetariskt protein (sojabönor, kikärtor och liknande). Här ryms också lite sås. På en av de två större delarna lägger du pasta, ris, potatis, bulgur eller cous cous. På den andra stora delen lägger du grönsaker, helst inte isbergssallad, tomat och gurka som mest innehåller vatten utan satsa på fiberrika grönsaker som gröna ärtor, majs, broccoli eller morötter eller liknande.

Vips på så blir det lite mer peace, love och understanding över hela måltiden.

torsdagen den 16:e december 2010

Gör din egen müsli


Det blir både godare, nyttigare och billigare än köpta varianter. Receptet ger en mängd som fyller en 1,5 liters burk. Tänk på att burken ska ha ett tättslutande lock så håller sig müslin fräsch längre.

Stinas müsli
1 dl sötmandel/valnötter eller hasselnötter
2 dl pumpakärnor
5 dl havregryn
5 dl rågflingor
1 dl linfrö
1 dl vetekli
1 dl russin
2 msk råsocker
1 dl torkad frukt, tex aprikoser, bananer, papaya (spana in hyllan med naturgodis i mataffären)
4 msk flytande margarin
1 dl vatten


Gör så här:
Sätt ugnen på 175°. Hacka nötterna grovt. Blanda ihop alla torra ingredienser, utom russinen och den torkade frukten, i en bunke. Blanda margarinet med vattnet. Droppa det över grynblandningen och blanda runt. Häll ut blandningen i en långpanna. Rosta i mitten av ugnen ca 15 min. Rör om då och då. Låt kallna och rör ner russin och torkad frukt. Häll upp i en burk med tätt lock.

onsdagen den 15:e december 2010

Liten näringsskola del 4- vatten


Vatten täcker 71 procent av jordens ytan och människokroppen består av 55-78 procent av vatten (beroende på kroppsstorleken, ålder etc) Vår kropp behöver i princip ständig tillförsel, vi kan bara klara oss utan vatten i några dagar. Så för att fungera normalt behöver vi mellan 1-7 liter per dag (beroende på hur mycket man rör sig/tränar samt på omgivningens temperatur och luftfuktighet). I Sverige behöver vi oftast mellan 2-3 liter vatten per dag. Det mesta får vi i oss genom mat och det vi dricker. Fast föda ger 0,5–1 liter och dessutom bildas ca 2,5–4 dl vatten vid förbränningen av protein, fett och kolhydrater.

Det kan faktiskt vara farligt att dricka för mycket vatten. En överkonsumtion kan leda till hyponatremi, rubbad saltbalans. Det är dock rätt svårt att komma upp i sådana mängder. Vanligare är att vi dricker lite mer än vi behöver och därmed behöver springa på toaletten ofta. Irriterande kanske men knappast farligt.

Källa: Livsmedelsverket

tisdagen den 14:e december 2010

måndagen den 13:e december 2010

Njut av julbordet- utan viktbaksmälla


Så här års brukar julborden dugga tätt. Många njuter av den goda och ofta kaloririka julmaten. Andra känner lite ångest och går mest dit för att jobbet eller något annat socialt sammanhang "kräver" det. För dig som vill njuta av julbordet utan dåligt samvete och risk för viktökning finns det några knep att ta till:

- Ett julbord är inget julbord, likadant som att en pizza inte gör att du direkt lägger på dig fem kilo. Det är när du går på många julbord som du behöver tänka efter lite hur du äter.

- Försök få till lite jämvikt på tallriken. Inte bara fet och proteinrik mat, lägg också upp en hel del bra kolhydrater som goda grönsaksrätter, rotfrukter och frukt. I alla fall på ett bra julbord.

- Välj skinkan före korven. Skinka är ett ganska magert alternativt, julbordsmässigt.

- Var försiktig med röror med majonäs (sillröror) samt Janssons frestelse och Ris à la Malta. Du behöver inte hoppa över helt men ät en mindre bit.

Och det kanske bästa rådet enligt mig;

- Balansera med träning. Kör ett spinningpass, annan valfri kondition- eller styrketräning samma dag som du ska äta julbord, så höjer träningen ämnesomsättningen. En promenad eller lek med barn (och/eller hund!) i snön är också perfekt.

En riktigt GOD jul önskar jag er!

fredagen den 10:e december 2010

Gilla vintern


Jag har en kompis, vi kan kalla henne M. Vi bodde tillsammans ett halvår i San Diego och pluggade där i ett utbyte med Uppsala Universitet. Jag läste nutrition, journalism och självklart 5p "surflessons" (vilket man, hör och häpna, fick CSN-pengar för...). Min kompis M valde att plugga i varma San Diego i Kalifornien för att hon HATADE svensk vinter, att få vara där under vinterhalvåret var perfekt tyckte hon. Tills hon nästa år upplevde att den svenska vintern hemma var värre än någonsin. Då insåg hon att det inte funkade att fly utomlands varje vinter. Hon behövde börja gilla läget. Vinterläget. Och hon gick in för det. M började åka längdskidor, långfärdsskridskor, pulka. Ordnade små vinterutflykter med varm choklad, smörgåsar och apelsiner. Plockade helt enkelt russinen ur kakan och började gilla vintern.Det har hon fortsatt med. Och inspirerat mig och många andra, kanske även dig nu?

torsdagen den 9:e december 2010

Fransk gryta värmer i vinterkylan


Jag gillar det här med pappaledighet. Igår hade David ägnat lång tid åt att laga en Cassoulet, fransk gryta med ursprung från medeltiden. Här samsas nötkött, korv, bönor, morötter och selleri med rödvin, rosmarin och timjan. Jättegott. En Cassoulet går rätt snabbt att svänga ihop, det är själva långkoket som bör ta tid, köttet blir mörare då, vår gryta var ännu godare idag.

Här är receptet som David använde, från Recept.nu. Vi skippade kycklingen (och ankfettet). Och serverade med bröd (typ lite dåligt, vitt bake-up från frysen med rasande högt GI...).

Hälsoeffekter
En Cassoulet innehåller mycket protein, järn och B-vitaminer. Både från nötköttet, korvarna, baconet och bönorna. GI-värdet blir ganska lågt tack vare bönorna (och den höga proteinhalten), ännu lägre blir det om du väljer ett grövre bröd bakat på surdeg med hela korn, till.

Alla rätter som lagas som gryta eller soppa bevarar vitaminnivåerna bättre eftersom inget vatten hälls bort (tillsammans med en hel del vattenlösliga vitaminer, speciellt B och C-vitamin) utan all vätska kokas ihop och koncentreras.

Bild: Recept.nu

onsdagen den 8:e december 2010

Ta tillvara på maten

När det gäller att äta klimatsmart är det viktigt att ta tillvara på maten och inte slänga.

När jag jobbade för Arla.se tog vi fram ett tema som gick ut på att tänka resursklokt och ta tillvara på rester, som du hittar här.

Annars tycker jag att Lantmännens Facebook-kampanj är riktigt bra i den här frågan. Äntligen en sida som verkligen engagerar och ett företag som vet hur man jobbar smart med Facebook (och klimatsmart mat).

tisdagen den 7:e december 2010

Snabbmat


Lammkorv med ugnsrostade grönsaker och myntasås
Snabbt, enkelt och gott. Dessutom nyttigt och klimatsmart.

4 p

4 lammkorvar, ca 500 gram
1 gul paprika
1 röd parika
2 squash
1 ask cocktailtomater
Rapsolja
3 dl Bulgur
3 dl Turkisk yoghurt
1 kruka färsk mynta
Salt och peppar

Sätt ugnen på 225 grader. Koka upp bulgurn enligt anvisningar på paketet. Skölj grönsakerna och skär squashen på längden och parikan i mindre bitar. Lägg i en långpanna. Häll över cocktailtomaterna. Droppa över olja. Salta och peppra. Ställ in ugn i ca 5 minuter. Skär korvarna på längden, lägg ovanpå grönsakerna och låt stå i ugn 5-10 minuter. Blanda under tiden ihop myntasåsen: turkisk yoghurt + hackade myntablad, salt och peppar.

Klart!

Hälsoeffekter
Lammkorven ger protein, järn och B-vitamin. Paprikan ger C-vitamin, alfa- och betakaroten (antioxidanter och förstadium till A-vitamin). De ger också fibrer, liksom squashen och bulgurn. Tomaterna innehåller antioxidanten lycopen och yoghurtsåsen ger kalcium och protein.

Lammkött är klimatsmart
Oavsett KRAV-märkning eller inte är lammkött bra för miljön eftersom lamm lever ett "naturnära" liv med bete. Så här skriver DN om klimatsmart mat:
"Allt lammkött är bra köttalternativ, både ekologiskt och konventionellt. Svenskt lamm innebär förstås också mindre transportutsläpp."

Omslagshunden

Känner ni igen bilden i bloggrubriken?

Den är tagen av Pernille Tofte för Tidningen Apoteket som jag numera även skriver för.

I Tidningen Apoteket kan du läsa om livet, hälsa och läkemedel. Den trycks i 300 000 ex och finns att hämta gratis på alla "riktiga" apotek.

måndagen den 6:e december 2010

fredagen den 3:e december 2010

Inget är förbjudet


Jag gillar inte pekpinnar och regler när det gäller mat. Som dietist tycker jag istället att all mat kan vara ok. Som Stephan Rössner brukar säga- "du kan äta allt men inte alltid". Och inte i för stora mängder skulle jag vilja tillägga.

Men att njuta av god mat och "unna sig en guldkant" då och då tycker jag är självklart. Det blir så himla tråkigt annars. Dessutom tror jag att förbud ofta får omvänd effekt. Den maten, det godiset eller vad det nu är vi förbjuder oss blir extra lockande och kanske omöjligt att motså. När vi väl faller för frestelsen kan det bli en ordentlig smäll och vi överäter av det goda. Då är det smartare att unna sig lite och oftare istället.

Livsmedelsverket håller med mig och ger klartecken att äta ca 200-300 kalorier om dagen, av vad de kallar "utrymmesmat" Översatt till sötsaker blir det cirka 7- 10 godisbitar, 2-3 chokladrutor eller 2 glas vin (men det ska vi ju inte dricka varje dag av andra anledningar...)

Så lägg ner pekpinnarna och njut lite mer tycker jag.

God helg!

torsdagen den 2:e december 2010

Istället för gymmet

Alltså det här med träningen... Är inte helt lätt att få det att funka med jobb, lilla barnet hemma och hunden. Minusgraderna, mörkret och en och annan förkylning gör det ju inte direkt lättare. Därför tänker jag lite manana. Jag tar nya tag i januari, jag och hela svenska folket.

Och tills dess hemmatränar jag mer. Yoga och mage/ryggövningar varannan kväll sådär. Här hittar jag motivationen Och tänker som i artikeln- "jag gör bara några övningar i 5 minuter" och sen blir det kanske mer av bara farten.

I samma artikel slår även Sabina Derneby, personlig tränare, ett slag för hemmaträningen och menar att en liten träningsstund dagligen är nyttigare för kroppen än att träna hårt en gång i veckan.

Och å, vad jag håller med småbarnsmamman Katarina Hasselberg som säger till SvD:

- Det är så skönt att jag bara kan rulla ut mattan och klockan kan vara nio, halv tio på kvällen. Jag hade aldrig orkat göra mig i ordning för att gå till ett gym så sent. Det blir ett helt projekt. Istället vill jag vara hemma med min sambo Christer och med Elias. Min egen tid på helgerna vill jag hellre lägga på att gå ut och handla eller träffa en kompis och ta en fika, säger hon.

onsdagen den 1:e december 2010

Smart mat


I hjärnan finns cirka 100 miljarder nervceller. De kommunicerar med varandra genom att skicka signalsubstanser, kemiska ämnen som blir nervcellernas budbärare.På en minut kan signalsubstanserna överföra miljontals meddelanden till och från hjärnans nervceller. Snacka om simultankapacitet.

Det finns ett 60-tal hittills upptäckta signalsubstanser, de mest kända är serotonin, dopamin och noradrenalin. Ämnen som på olika sätt påverkar vårt humör och våra känslor. Brist på serotonin har visat sig ha en stark koppling till depression och ångest.

Aminosyran tryprofan är en av byggstenarna till serotonoin. För att kroppen ska kunna tillverka serotonin behöver vi alltså äta mat som innehåller tryptofan, här kan vi satsa på proteinrik mat som kött, fisk, kyckling och mjölkprodukter. Även vitamin B6 och mineralen magnesium behövs vid tillverkning av serotonin, vilket det finns gott om i till exempel banan och fullkornsprodukter.

Källa och bild: boken "Människans fysiologi"