söndag 18 mars 2012

Vargmöte och hungerspel

I helgen har vi varit i Jönköping och firat min mammas födelsedag. I present av mig och mina systrar fick hon ett vargmöte på Kolmården med övernattning på Vildmarkshotellet. Jag följer självklart med! :)

Vi är ju sanna djurvänner min familj och jag. Jag har växt upp i ett hem fyllt av hundar, katter, kaniner, marsvin, hamstrar (och 25 hamsterungar!) och akvariefiskar. Både min mamma och storasyster har häst och har ridit i alla år (jag med- tidigare). Min mamma är av sympati för djuren i det närmaste vegan (även lite pga att hennes reumatism blir sämre av animaliskt protein och fett) därför är jag van att äta mycket grönsaker och vegetariskt, säkert en av anledningarna till att jag har svårt för LCHF-mat. Skulle vara intressant att höra vilken mat ni LCHF- are som följer min blogg, är uppväxta med.


Nu är vi på väg i bil upp till Stockholm igen. Min dotter har precis somnat så efter det här inlägget ska jag kasta mig över Hungerspelen av Suzanne Collins. Totalt beroendeframkallande. En slags gastkramande framtidssaga om liv och död. Hungern och samhällskritiken symboliseras av ett direktsänt TV-program, typ dokusåpa där 24 ungdomar deltar men bara en överlever. Läs och bli beroende du också!

4 kommentarer:

Eva sa...

Åh, vargmöte! Vilken bra present!

Jag är ju inte LCHF-are men uppvuxen på typ svensk husmanskost. Äter fortfarande så men lägger till mer grönsaker, mindre kött och mer fisk. Visst sätter den mat vi är uppväxta med sina spår. En del vill kanske även göra revolt och äta lite tvärtom som vuxen.

Stina Nordqvist sa...

Just det Eva, intressant med revolt-tanken. Säkert många som gör så, i alla fall under en tonårsperiod. Min dotter blir kanske värsta LCHF-aren :)

Karin sa...

Jag är uppväxt i en väldigt "genomsnittligt" svensk matkultur skulle jag tro; Mamma lagade god men inte så värst avancerad mat till oss barn - lite kött i någon form till pasta, potatis eller ris, på sommaren extra mycket fisk då vi bor vid havet, på vintern lite extra mycket vilt kött då min pappa brukade jaga någon vecka på hösten. Ibland vegetariskt, ibland halvfabrikat typ falukorv och snabbmakaroner. Frukost var fil med flingor eller smörgåsar. Ingen i familjen har varit direkt gravt överviktig, men både min far och jag och mina syskon hade allt en del kilo extra trots att vi också hade hundar och hästar och var en väldigt aktiv "utomhusfamilj". På senare år har både jag och pappa gått över till LCHF (i mer eller mindre strikt form) - Han har gått ner i vikt och förbättrat både blodtryck och sin sömnapné, och jag har i det närmaste blivit av med min magkatarr och IBS, samt vänt min viktkurva som tidigare gick stadigt uppåt något kilo varje år, numera går den neråt i ca samma takt. Då jag har mycket hjärt-kärlsjukdomar på båda sidor i släkten känns detta väldigt bra =) Jag oroar mig dock fortfarande för mina syskon som lever kvar i "potatis, ris, pasta och bröd till allt-bubblan" och samlar på sig extrakilon allt eftersom åren går. De har trots allt samma ofördelaktiga arv som jag.

Anonym sa...

jag är uppväxt med ganska mycket halvfabrikat: färdiga hamburgare, pulvernyponsoppa med äggmackor, fryst fiskgratäng etc. Sen en hel del "klassisk" småbarnsmat som krovstroganof, spagetti med köttfärssås och chili con carne. Och mängder med isbergssallad, tomater och gurka. Till frukost åt vi lättfil med müsli och på kvällen blev det alltid te med smörgås.
Mamma utvecklade för några år sedan typ 2 diabetes, men sedan hon började med LCHF har värdena blivit normaliserade. Själv äter jag betydligt mer grönsaker sen jag började med LCHF, men däremot äter jag inte mer kött, som många verkar tro.
MVH/Maria S
P.S Jag har själv fått ett vargbesök som present, och det ser jag verkligen fram emot! D.S