onsdag 11 april 2012

Mer om fibrers hälsoeffekter

På begäran går jag här in lite djupare på hur kostfiber kan skydda mot cancer, övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdom

Olösliga fibrer (i till exempel fullkornsbröd/bröd med hela korn, vetekli etc) får igång de viktiga mag- tarmrörelserna som underlättar matsmältningen. En snabb passage minskar risk för att eventuella cancerframkallande ämnen kommer i kontakt med slemhinnan i tarmkanalen, olösliga fibrer kan därmed förebygga tjocktarmscancer. När olösliga fibrer (hit räknas även prebiotika) fermenteras- omsätts av tarmbakterier, bildas även fermenteringsprodukter, SCFA, korta, organiska fettyror, till exempel smörsyra och propionsyra. När propionsyra omsätts i levern hämmas syntes av LDL-kolesterol. Olösliga fibrer/prebiotika kan därmed motverka hjärt-kärlsjukdom. Butyrat- nedbrytningsprodukt av smörsyra, stannar i tjocktarmsväggen där den ger energi till tjocktarmsbakterier samtidigt som butyrat i sig verkar antiinflammatoriskt och cancerhämmande.

Lösliga fibrer ( i till exempel frukt och grönsaker) kan binda gallsalter så att de följer med fibrerna ut med avföringen. Det innebär att levern behöver tillverka nya gallsalter, då behöver levern bryta ner kolesterol (som innehåller byggstenar till gallsalterna). Därmed sänks kroppens nivå av LDL-kolesterol vilket i sin tur minskar risk för åderförkalkning och påföljande hjärt-kärlproblem. Lösliga fibrer kan på så sätt förebygga hjärt-kärlsjukdom.

Både lösliga och olösliga fibrers förmåga att ge snabbare magsäckstömning och tarmtransport ger även en minskad absorption av energigivare (fett, kolhydrat, protein) och kolesterol, vilket ger en lägre risk för övervikt och diabetes. Det beror även på att fibertäta livsmedel har lägre energitäthet och ger högre mättnadskänsla. Dock krävs minst 25 gram kostfiber dagligen för effekt på övervikt och diabetes. Fler studier behövs för att säkerställa kostfibers positiva effekter.

Ni som vill gå ännu djupare, läs kapitlet om kolhydrater och kostfiber i "Näringlära för högskolan" (se tidigare blogginlägg) som även är källa till det här blogginlägget.

3 kommentarer:

Ankhan sa...

Den senaste reviderade upplagan (5:e i ordningen) av denna bok gavs ut 2006... finns det inga "färskare" referenser?

Stina Nordqvist sa...

Revidering innebär uppdatering av befintlig text- det vill säga, ny forskning tas med om den bedöms tillräckligt väsentlig.

Ankhan, bokens kunskap om näringslära från 2006 står dig väl även idag, liksom Livsmedelsverkets kostråd som bygger på omfattande, välavvägd forskning.

Personligen dubbelkollar jag nya, intressanta studier via Pubmed (som jag har nämnt flera gånger tidigare).

Gräddkanna-Johanna sa...

Om man fortsätter att äta mjöl och socker är det extremt viktigt att även få i sig fibrer för att få tarmen att fungera.

Då är Stinas kostråd här nyttiga och angelägna.

För oss andra som smörjer systemet med smakliga doser animaliskt fett + lite mättat kokosfett och rapsolja/olivolja är dessa fibrer inte fullt så nödvändiga för fin tarmfunktion.

Men vill man ha fibrena så får man oftast i dem ändå; broccoli, sallader, avocado, kål av alla de slag samt en liten morot kanske någon gång ibland tillhör de flesta lchf:arnas standardkost.